Natur och Friluftsmarksvärden inom strandskyddszoner

Friluftsmarksvärden inom strandskyddszoner

Arbetet finns beskrivet i rapporten –
“Kartering för friluftsvärdesbedömning av strandskyddszoner till Dalälven inom Älvkarleby kommun” 
som finns att hämta här (en WORD-fil på ca 2 Mb) eller öppna här som pdf

Sammanfattning (ur rapporten)

Älvkarleby kommun önskar en GIS-analys som visar var det finns höga värden för rörligt friluftsliv i 300-meterszonen runt Dalälven. I detta projekt behandlas naturmark (i motsats till exploaterad mark) av varierande värde för friluftslivet och som i olika grad är tillgänglig för rörligt friluftsliv.

Mer bestämt omfattar karteringen (liksom tidigare levererad kartering; NaturGIS 2011) i princip endast landsidan av 300-meters-strandskyddszonen och som inte är exploaterade. De flesta strandskyddade öarna är alltså inte karterade. Friluftslivsanalysen har utförts som en vidarebearbetning av den GIS-databas som levererades till kommunen 2011. Databasen består av över 50 kartskikt varav de ca 15 skikt som är tillagda för friluftsmarksanalysen finns beskrivna i föreliggande rapport. I olika omgångar har projektupplägget diskuterats och synpunkter har inhämtats av lokalt kunniga personer.

Olika komponenter/ kartskikt tagits fram som kartskikt i databasen.  Det är ”Tillgänglighet/ Potentiell nyttjandegrad”, (baserad på buffring med olika distans av bebyggelseområden och vägtyper), ”Mark med begränsad tillgänglighet” (nykarterat eller ur naturtypsskiktet), ”Framkomlighet (framtaget från naturtyp, skogsålder och jordart), ”Kända friluftslivs-områden” (som valts ut med hjälp av referenspersoner), ”Områden rika på bär och ätbara svampar” (är framtaget som en GIS-analys baserad på naturtyp, skogsålder och jordart), ”Landskapsbild” (framtaget i en GIS-analys baserad på naturtyp och skogsålder) och ”Stigar, vandringsled och cykelväg” (är ytor som genomkorsas av stig/led enligt kommunens primärkarta eller i fastighetskartan).

Karteringen redovisad 2011 har dessutom uppdaterats ur moderna flygbilder; ”Skogsålder uppdaterad ur IRF-ortofoto 2015” (age2015) och ”Tomtmark uppdaterad ur IRF-ortofoto 2015”). Tomt2015 kompletterar kartskiktet ”Exploaterad mark” och friluftsmarkskarteringen har begränsats till de delar av 300-meters-strandzonen som inte är exploaterad. Dessutom har ”Jordarter” ( tagits fram som ett av underlagen för ”Framkomlighet” och ”Områden rika på bär och ätbara svampar”.

Metoden har varit att fram och renodla de olika frilufts-komponenterna för sedan lägga samman dessa i kartskiktet Totalvärde för friluftslivet. Totalvärdet för friluftslivsmark (fr_val) är alltså ett resultat av hopläggning av fritidsmarkskomponenterna som var och en maximalt fått två till tre poäng. Slutligen har de adderade värdena från fritidsmarkskomponterna jämnt fördelats in i intervallet 0 till 10 poäng.

 

Naturvärden i strandskyddszoner

Arbetet finns beskrivet i rapporten –
“Kartering för naturvärdesbedömning av strandskyddszoner till Dalälven inom Älvkarleby kommun” 
som finns att hämta här (en WORD-fil på ca 4 Mb) eller öppna här som pdf

Sammanfattning (ur rapporten)

Ett huvudsyfte med projektet är att kunna bedöma naturvärdet inom 300-meters-strandskyddszonen till Dalälven inom Älvkarleby kommun, för att sedan kunna beskriva i vilken grad kommunens föreslagna LIS-områden tar i anspråk värdefulla naturområden.

Karteringen har utförts med hjälp av stereotolkning i digitala infraröda färgbilder i ett digitalt fotogrammetriskt system. Natura 2000-naturtyper, andra värdefulla naturtyper, skogars ålder och restaureringsobjekt vad gäller gräsmarker samt brinkar i strandskyddszonen har karterats. Aktualitet är 2005 men uppenbara hyggen har karterats i satellitbild från 2009. Som underlagsdata används fastighetskartan och primärkartan som arbetas ihop med andra kartunderlag som visar kända naturvärdesobjekt, t.ex. redovisning av skyddade områden, nyckelbiotoper, länsstyrelsens punktdatabas och naturdatabasen över Älvkarleby kommun.

Naturtyperna har givits potentiella naturvärden och ett aktuellt naturvärde för varje yta har tagits fram baserat på ”återhämtningsprocent”, vilken kan sägas återspegla bevarandestatus (där skogars ålder och igenväxningsgrad för gräsmarker är viktiga parametrar). Ytor med hävd, som ingår i Ängs & betes-inventeringen, som ligger i brinkar eller som innehåller rödlistade arter från fältinventeringar har fått ytterligare naturvärdespoäng. Naturvärdespoäng ”6” och däröver har bedömts ha höga naturvärden.

Digitala kartor över naturtyper, naturvårdspoäng, skyddsvärden mm och statistik som visar arealen av det karterade har tagits fram: totalt 33 kartskikt ligger i kartdatabasen. Statistik som visar LIS-områdenas andel av naturtyper och naturvärden har också tagits fram. LIS-områdena utgör 117,2 ha (5,2 %) av strandskyddszonen. Det ackumulerade viktade naturvärdet för de sammantagna LIS-områdena är väldigt likartat naturvärdena för hela strandskyddszonen, men detta naturvärde överskrids också markant för flera av LIS-områdena. Sex LIS-områden har övervägande höga naturvärden, sex har höga naturvärden eller är nyckelbiotoper i delar av området och tre har övervägande låga naturvärden. Ett av de sistnämnda berör dock i mindre delar höga naturvärden som också är nyckelobjekt.

Kartdatabasen ger goda möjligheten för en naturvårdsinriktad och bättre planering inom det strandnära området till Dalälven. På basis av denna inventering och en modifierad arrondering av LIS-områdena kan områden med höga naturvärden undvikas.

I bilderna nedan visas ett utsnitt över Älvkarleö vid Dalälven.

Bild 1 överst till vänster är ett klipp ur en digital infraröd flygbild
med avgränsningslinjer för de tolkade ytorna.

Bild 2 överst till höger är ett klipp ur kartdatabasen med de färglagda
naturtyperna. Antalet rödlistade arter  (rödviolett), gränser för nyckelbiotoper mm är också inlagt.
LIS-områdena (kommunens förslag på exploatering som berör strandskyddszonen) syns som svartrutat område.

Bild 3 i mittenraden till höger är teckenförklaring för de karterade naturtyperna (t ex i Bild 2).

Bild 4  mittenraden till vänster är naturvärderingen (baserad på naturtypers värde,
förekomst av rödlistade arter, brinkar, hävd mm.

Bild 5 nederst till vänster är teckenförklaringen till Bild 4.

Print Friendly

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × 3 =