Skyddszoner vid vattendrag

Arbetet finns beskrivet i rapporten 

“Metodik för inventering av skyddszoner vid sjöar och vattendrag 

som finns att beställa på SNV (en pdf på ca 2 Mb  finns också att hämta på skogsstyrelsen eller hos SNV.

          

Sammanfattning (ur rapporten)

Detta delprojekt omfattar en metodik för inventering av skyddszoner i skogslandskap vid sjöar och vattendrag och ingår i LIFE-projektet ”Demonstration av metoder för monitoring av uthålligt skogsbruk”. Pilotstudien har gjorts inom Vällens demonstrationsområde i Uppsala län och har omfattat sjön Vällen samt fyra vattendrag i området. Syftet med studien har varit, att med hjälp av fjärranalys (flygbilder) utveckla en rationell och effektiv metod för inventering av skogliga skyddszoner mot sjöar och vattendrag. Efter utformning och utveckling av metodiken har sammanlagt en 70 kilometer lång strandlinje inventerats, varav 48 km utgörs av skogsmark inom Vällenområdet.

Strandområdet inventerades utifrån en zonbredd på landsidan av 50 m från strandlinjen. Här registrerades om det fanns några skyddszoner, d.v.s. skog med en medelhöjd på 12 m eller mer, eller om sådana zoner saknades. Om det fanns skyddszoner på skogsmark och skogbärande impediment, registrerades zonbredden i åtta olika klasser. Avsaknaden av skyddszon eller förekomsten av olika zonbreddsklasser noterades genom registrering av strandlinjelängden. I de områden som saknade skyddszon indelades skogsbeståndet i tre huggningsklasser. När det gäller områden med skyddszon registrerades vad som avgränsade zonen, t ex annat ägoslag eller huggningsklass (avseende skog med en medelhöjd under 12 m).

Klassningen och mätningen utfördes med hjälp av stereomonterade svartvita flygbilder (normalhöjdsbilder) i en analytisk stereoplotter (instrumentet Topokart stött av två datorer). 

Skyddszonsklasserna skapades i ArcInfo. Resultaten av bearbetningen samlades i en digital kartdatabas. Från denna kan utplottning av kartor göras. Statistik tas fram i ArcInfo och överförs till ett specificerat tabellformat. Metoden innebär att tidsåtgången för ren produktion är cirka 22 minuter per km strandlinjelängd. (Om utvecklingsarbetet och bearbetningstiden i ArcInfo inkluderades, var tidsåtgången cirka 54 min/km).

Resultaten från inventeringen av den 70 km långa strandlinjen fördelades på 48,3 km skogsmark, 2 km skogbärande impediment och 20 km övriga ägoslag. Avsaknad av skyddszon mot vatten registrerades på skogsmark till 4,2 kilometers strandlinjelängd eller mindre än 10% av den totala skogsmarkens strandlinje. Om dessa 4,2 km i stället relateras till de avverkade områdenas strandlinjelängd, utgör området som saknar skyddszon något mindre än 25%. Vid hyggesupptagning under den senaste perioden (kalmark och plantskog under 1,3 m höjd) har cirka 15% lämnats utan skyddszon mot vatten. Den föregående perioden (plant- och ungskog med 1,3–9 m höjd) lämnades cirka 16% utan skyddszon och perioden dessförinnan (ungskog med 9–12 m höjd) lämnades 34% av strandlinjen utan skyddszon. Stora variationer inom olika delområden förekom. Inventeringen av de bevarade skyddszonerna visar att zonbreddsklasserna mellan 15 och 30 m dominerar. Vissa zoner var starkt påverkade av avverkning. Totalt utgjorde denna påverkan drygt 1% av strandlinjelängden. Av resultaten från inventeringen kan konstateras att en förbättring av de bevarade strandzonerna 10 hade skett över tiden, men att ytterligare förbättringar är möjliga att uppnå (d.v.s. att en större andel skyddszoner kan sparas vid avverkning).

Utvecklingsarbetet har gjorts i samarbete med NaturGis AB, som även gjort stereobearbetningen och statistiksammanställningen.

Print Friendly

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × 1 =