Flygbildtolkning och GIS-arbete i en metodstudie:
Beräkning av ekonomiskt stöd för hävd och bevarande av kulturlandskap

Syfte
Att ta fram en metod att åsätta kulturlandskapet och dess objekt siffervärden (indicator value) som uttrycker dess ekologiska värde. Indicator value ska åsättas kulturlandskapets ytor med anknytande landskapselement (stenmurar, åkerrenar, grova lövträd mm). Indicator value grundas på kulturlandskapets ytors och anknytande strukturelements (vegetations-) typ, hävdgrad, tillgänglighet, närhet till kulturobjekt mm. Detta värde ska sedan kunna användas för att beräkna ersättningsnivå till markägaren.

Definition av Kulturlandskapet
Kulturlandskapet är i detta projekt definierat att inkludera odlad mark, gräsmarker med träd och buskar täckande mindre än sjuttio procent av marken, anknytande mark med annan markanvändning tjugo meter från egentliga kulturmarken (inkluderande skogsbryn) och åkerimpediment mindre än ett halvt hektar.

Sammanfattning
En detaljerad flygbildstolkning över kulturlandskapet har utförts över två testområden; Vetlanda i Småland och Selaön i Sörmland (Mälaren). Tolkningen ur infraröda färgbilder direktdigitaliserades i analytisk stereoplotter. Utgångsdata för karteringen var digitala kartdata från topografiska kartan och blockdata från jordbruksverket som redigerats ihop. Topografiska kartans ägoslag gäller normalt utanför kulturlandskapet. Utgångsversion inför kartering för åkerholmar och för skogskant togs också fram i detta moment. Karteringen utfördes som en direktdigitalisering i analytisk stereoplotter. Inledningsvis kontrollerades ingångsdata och justerades vid behov. För ytorna inom kulturlandskapet karterades ägoslag, markanvändning, hävd, träd- och busktäckning och trädart (löv el barr). Lövbestånd anknytande till kulturlandskapet och tre typer av öppna skogsbryn karterades för att skapa skiktet Skogskant. Sex olika typer av punktobjekt och nio olika typer av linjeobjekt karterades. Till linjeobjektet karterades också attributen träd- och busktäckning, trädart (löv el barr), igenväxningsgrad och vegetationsremsa. Data överfördes därefter till ArcGIS (ArcInfo) för felkontroller, justeringar och GIS-analyser. Samtliga moment i ArcGIS utfördes automatiskt i tillverkade program (AML:er). Kulturlandskapsobjekt inom specificerade avstånd från kulturobjekt i topografiska databasen (fornlämningar, gårdar, kyrkor mm) söktes ut och skapade sedan nya kartskikt i databasen. I stort sett på samma sätt skapades kartskiktet Visibility som består av kulturlandskapsobjekt synliga från större väg. Punkt, linjeobjekt och skogskant tilldela des och relaterades sedan till de respektive mest närliggande kulturlandsskapsytorna enligt specifikation. Indicator value för kulturlandsskapsytorna kunde därefter summeras som ytornas egna värde plus närliggande kulturlandskapselements värden. Indicator value kan slutligen användas för att beräkna ersättningsnivåer för de enskilda objekten eller summerat på ytor eller summerat på fastigheter. Projektet ingår i ett större EU- forskningsprojekt AEMAC där SLU i Uppsala ingår och som sedan lagt ut uppdrag på NaturGIS ab.

Projektet diskuteras i en regeringsutredning. Läs i pdf-filen, bilaga 4, (s56) samt i en AEMAC-pdf.

Utsnitt ur testområdet i Vetlanda kommun

Utsnitt ur testområdet i Vetlanda kommun
Svart-vit version för tryck

Indicator value
De färdiga tabellerna över “tilldelningen” (se ovan) levererades till SLU som med utgångspunkt från samtliga insamlade egenskaper kunde räkna ut indicator value. Hur viktningen mellan de olika egenskaperna ska utföras är en huvuduppgift. Expertis inom olika områden har deltagit i diskussionen.
Färdiga tabeller över vilka indicator values som tilldelats respektive objekt levererades tillbaka till NaturGIS.
Indicator value – tabellen kunde sedan kopplas med originalkartdatabasen med hjälp av id-numret och kartor tas fram.

Indicator value kan slutligen användas för att beräkna ersättningsnivåer för de enskilda objekten eller summerat på ytor eller summerat på fastigheter.