Flygbilden ger en utomordentlig överblick över det område som är av intresse, den är ju en ”fryst” bild av utsikten från flygplanet just vid exponeringstillfället. Det gör att du kan gå tillbaka och detaljstudera enskilda avsnitt i bilden och jämföra med foton tagna vid andra tillfällen över samma avsnitt för att upptäcka eventuella förändringar mellan fotograferingstillfällena. Genom att positionsbestämma ett antal punkter i bilden och att marknivå och flyghöjd är känd kan bilden orienteras i ett koordinatsystem med god precision, så att det blir möjligt att använda bilden som underlag för att digitalt rita in ytor, linjer och punkter i ett eller flera gis‐skikt med samma koordinatsystem.
Genom att flygbilderna fotograferas så att de överlappar varandra, normalt ca. 60 % i flygriktningen och ca. 25 % i sidled mot angränsande flygstråk, kan dom sammanfogas till större bilder (ortofoton). Dom kan också användas var för sig i olika bildtolkningssystem. När man betraktar det överlappande området i ett sådant system ser man bilder tagna ur olika vinklar i vänster respektive höger öga. Det gör att du ser i stereo och kan till och med mäta höjder. Då flygplanet hunnit förflytta sig betydligt längre mellan bilderna än det avstånd du har mellan ögonen så blir höjdskalan lite överdriven, men det gör ju bara en eventuell höjdmätning lite säkrare.
Den nya tekniken med digitala flygbilder har gjort att tiden från fotografering till dess att bilderna, efter sekretessgranskning, finns tillgängliga har kortats avsevärt. Lantmäteriet räknar med att en tredjedel av Sveriges yta fotograferas varje år. Det normala är att man varierar tidpunkten på året så att varannan fotografering sker efter att lövträden slagit ut och varannan före lövsprickningen. Vilken av fotograferingarna som man ska välja beror på vad man vill tolka i bilderna. Gäller det krontäckning / igenväxning eller markvegetation så vill man ju att lövet ska ha slagit ut på träd och buskar och att markvegetationen börjat växa, så att det syns bra i IRF‐bilder (IRF‐bild = Infraröd strålning är röd i färgbilden). När det gäller anläggningar på marken som vägar, diken, hus m.m. så kan dom ofta skymmas av lövverket så att dom inte är tolkningsbara. Allra bäst att tolka vegetation i är bilder från juni och juli månad och gärna mitt på dagen, så att skuggorna blir så korta som möjligt. Information om planerad och utförd fotografering redovisas på lantmäteriets hemsida. Det finns även ett antal privata företag på marknaden som kan erbjuda flygfotografering i sådana fall då inte lantmäteriets standardbilder fungerar.
Några exempel på flygbildstolkningsuppdrag som vi utfört de senaste åren redovisas nedan:
Uppföljning av LIFE‐MIA projektet.
Tolkning av krontäckning av träd och buskar samt andel gran av trädskiktet vid två tidpunkter, före och efter utförda åtgärder.
Utförligare presentation av LIFE‐MIA projektet. (här)
Uppföljning av skyddade områden på Gotland.
Flygbildstolkning av träd‐ och busktäckning. Utförligare presentation av uppföljning på Gotland. (här)
Flygbildstolkning av anläggningar inom Gräsö Östra skärgård.
Digitalisering av anläggningsytor (hus, övriga byggnader, bryggor, kajer m.m.) före reservatets bildande 2011‐06‐28/29 och 2013‐05‐17 samt sammanställning av tolkningsresultatet i Excel med summering per ö och anläggningstyp. Utförligare presentation av anläggningstolkning inom Gräsö Östra skärgård. (här)
