Allmänt


Lövskogstyper (grönaktiga färger), gammal skog – över 140 år (prickat) nära Hjälmaren. Utsnittet visar 10 av 6533 km2 karterat i Västmanlands län.

Vegetationskartor finns över ca 30% av Sveriges yta. Uppstarten över Svenska fjällkedjan utfördes av Naturgeografiska institutionen i Stockholm. Lantmäteriet har arbetat med vegetationskartering sedan 1980-talet. De täcker nu Norrbotten, Jämtland, Ölands alvar, Västmanland och Värmland (klar 2004). Länsvisa karteringar har utförts av LMV (klicka på LMV och välj sedan “Vegetationsdata”). LMVs karteringar har vanligen varit 70% statligt och 30% finansierat av intressenter. De levereras numer framförallt som digitala kartdatabaser.

NaturGIS ab har vidare utfört vegetationskarteringar bl a över Orsa besparingsskog, Färnebofjärden, Kosterområdet, Florarna, Marma skjutfält och Båtforsområdet.

Något om vegetationsdatas användbarhet för skogliga tillämpningar
finns på följande Metria-länk.

En analys ur vegetationkartan vad gäller utbredningen av
örtbarrskogar
och sandbarrskogar har utförts åt SVS.

Vegetationskartorna är baserade på tolkningsbarheten i infrarödkänsliga flygfoton (IRF-bilder).

Äldre flygbildmaterial, för att studera kontinuiteten och annat referensmaterial har också inarbetats under karteringen. Vissa vegetationstyper är svårtolkade. Tolkningsbarheten är delvis beroende av fotograferingsdatum. T ex så kräver örtrika barrskogar och ädellövskogar kontroller med fältarbete. Indelningssystemet är numer standardiserat. I botten ligger ett grundutförande men lokala intressentmotiverade varianter kan köpas upp.

Syftet med karteringen är att skapa en heltäckande databas med vegetationsinformation, anpassad för att stödja landskapsanalyser och fysisk planering av olika slag. De viktigaste verksamhetsområdena är skogsbruk, naturvård, terrängframkomlighet, naturresursinventering och översiktlig fysisk planering.

Det finns ett mer eller mindre starkt samband mellan olika organismgrupper och vegetationstyperna/ skogsåldrarna i vegetationskartan. Och så kan sådana samband finnas när olika vegetationstyper har en viss närhet till varandra. Vad gäller vegetationstyper kan en mycket noggrann bild över lövskogarna erhållas uppdelat t ex på ädellövskog, skog på fd kultur- eller betesmark, friska och fuktiga lövskogar samt våta (lövsumpskogar). Dessa kan uppdelas vidare i avseende på barrträdsinslag. Dessa kan sedan fördelas på skogsåldersklasserna.Vidare är t ex bördiga barrskogar (örtskogar) karterade över hela länet. (Även t ex myrarnas och ängsmarkernas utbredning är mycket noggrant karterade).

Kartdatabasen över Västmanlands län innehåller upp mot 200 000 beskrivna områden (polygoner).

I Västmanlands län är skogsåldern karterad överallt. Exempel på klasser här är; hyggen, ungskogar, skogar över 80 år (slutavverkningsmogna enligt SVS), skogar av varierande ålder med minst 30% träd över 110 år, skogar av varierande ålder med minst 30% träd över 130 år. Dessutom finns karterat grupper av grova lövträd (fler än 3 träd), grova ädellövträd och grova barrträd. Här finns goda möjligheter att söka ut potentiella naturskogsartade skogar.

Indelningssystemet beskrivs vidare här !

Print Friendly

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fem × tre =